Huvudvärk från helvetet och försöker få en läkartid, vilket verkar vara omöjligt i Uppsala. Alla säger olika saker och jag hamnar i mitten och vill helst av allt bara dra ett täcke över huvudet och inte komma fram förrän allt är löst och jag är frisk.
Sedan har vi samvetet.
Det dåliga samvetet äter upp mig.
Har aldrig hanterat att vara sjuk bra när det kommer i vägen för ting man borde göra, nästan måste göra.
Apa.
